Borås Dag 0

Idag var det en resdag, dvs så var det ingen klass inprogramerad, utan bara resan och avslutningsvis låååång promenad för Tango vid ankomsten efter 7 hr i transporten. Resan ner gick superbra, hur smidigt som helst. Jag skulle kunna streckköra 100 mil när det är mulet, uppehåll, plusgrader och vi kör på en stooor bred & rak motorväg.

Vi kom iaf fram ca kl 18:00 och installerade Tango. Medan Danai gjorde iordning allt i stallet så grejjade jag med vårat boende och satte igång maten. Det blev INTE Muurikkamat ikväll, utan det blev en stadig portion Gulaschsoppa, med nybakat och rykande varmt surdegsbröd och givetvis en stor klick creme fraiche (med vitlök & örter). Det går ingen större nöd på oss direkt och middagen var utsökt! ;-)

Tanken var att hoppa en "warm-up" klass imorgon i LA, men vi skippar den och Danai trimmar istället för Ulle. Varför slösa på sprången om de är begränsade? Hur tänker du nu, kanske du undrar? Jo, jag anser att alla hästar har ett visst antal språng i kroppen och man ska inte missbruka dem utan använda dem på bästa sätt. Tango behöver inte titta på hinderna i förväg, titta på ridhuset el dyl innan tävlingen och att hoppa en LA (1,10) innan tävlingen börjar är helt enkelt onödiga språng. Däremot så är ett lösgörande trimpass med Ulle guld värt inför det som komma skall.

Hur helgen kommer gå vet vi inte, men det vi vet med all säkerhet är att vi kommer ha supertrevligt med alla våra vänner från detta avlånga land. Tänk att vi har fler vänner här i Borås än vad vi har på hemmaplan, men det kanske inte är så konstigt när man tänker efter. Här har alla samma intresse och är i princip på samma nivå. Mindre skitsnack och mindre avundsjuka. Vi är alla här av samma anledning: vi älskar sporten och supporterar våra barn till 100%!

 

Nu ska jag och Danai mysa en stund till innan vi somnar.

Ha det gott alla vänner, för DET HAR VI!

Ett gammalt inlägg som lever vidare

När JAG skriver något i min lilla blogg, så är det MINA synpunkter som gäller och ingen annans. Inte det politiska partiet jag tillhör och röstar på, inte mina vänner och familj och inte heller mina klubbtillhörigheter. Är det någon som inte har förstått detta? Läs ovan EN GÅNG TILL!

Varför poängterar jag detta igen och igen? Den första anledningen är för att det blev en massa telefonsamtal hit och dit sist från styrelsemedlemmar från en viss klubb, blah, blah, blah och det är ju hur löjligt som helst. Jag är, och förblir, Catrine. Punkt.

Jag skrev ett inlägg i april, och det blev ett himla rabalder på min lilla, oväsentliga blogg. Här
är länken till det inlägget inlägg från 19e april.

Som ni kan läsa i ovanstående inlägg så har jag tagit upp några punkter som jag har hört folk snacka om.  Dessa punkter är inte påhittade av mig, men saker som jag har hört från flera olika håll. Om ni tvivlar på det, så är det bara att läsa alla inlägg till följd av det jag skrev. De talar sitt tydliga språk, kära vänner.
Vad skrev jag då?
- Det finns en ny styrelse, men det står inget om det på hemsidan. Det fanns en ny styrelse, och nuuu står de med på hemsidan.
- Ridskolechefen har sagts upp. Japp, så var det faktiskt och jag har bekräftat det med henne. Hon hade en hel del att säga om det faktiskt, men det tar jag INTE upp här, trots att jag fick full frihet att göra det, enligt henne. En varm och härlig människa med tassarna på jorden!
- Det ryktas om att nya intressenter har för för avsikt att driva en annan verksamhet på anläggningen, inte ridskola. Tja, den första irländaren har tydligen flyttat in. Resten får vi avvakta med.

Men, mina vänner, storyn är inte riktigt slut än. Nejnej, då hade ni redan vetat allt (nästan).

Jag ska ska berätta mer när jag har lite mer tid....

Nattinatt!

Livet traskar på och det gör jag också!

Dagarna rusar förbi och livet har tagit en väldig fart just nu. Det händer så otroligt mycket och det är precis så som livet ska se ut, iaf i min lilla värld.

För att göra en lång historia kort så har det varit en massa trassel med vårat stora släp, men det är nu löst tack och lov. Tur att Janne på Borlänge Husvagnsservice kunde ställe upp på kort varsel (som vanligt). Vad hände då? Jo, innan förra tävlingen så började det lukta "skunk" i bodelen av släpet. Jag sökte igenom släpet, letandes efter en död mus eller något annat osmakligt, men hittade inget. När vi hade kommit hem från Södertälje så var stanken outhärdlig!

Slutligen så var det Yvonne som kom på att det luktade gas eller syra. Jo minsann, bägge de nya batterierna som hade installerats bara någon månad innan, hade kokat ur totalt. Att det var vattten på hela golvet trodde jag berodde på att det hade regnat inte... INTE! Det var batterisyra!för 

Jag sa ju att jag skulle dra det lite kort och tänker inte gå in på allt som fick saneras, golv som fick rivas upp osv. Inte en rolig historia, men nu är det gjort och släpet är tipp-topp! Hoppas att försäkringsbolaget står för notan för det blir nog dyrt. Hua!!!

Förövrigt så har jag skaffat en ny dator, en värsting, megastor ASUS, och den funkar superbra... men inte med mig. Efter vart tredje ord jag skriver så far markören iväg till ett helt annat stycke. Ideligen! Så himla irriterande!!!! Vad gör jag för fel?

Nu laddar vi för tidig avresa imorgon och vi styr släpet mot Borås och ponny-SM. Äntligen får Danai tävla ponny-SM! Det här har varit en av hennes stora mål sedan B-ponnytiden och nu är det äntligen dags.

Klarsgarden kommer tas om hand av Marcelos, mormor & morfar, Maria, Yvonne och Liselotte. Det känns TRYGGT!

Nu ska jag fortsätta packa, städa, elda, mata kusar och skriva listor inför morgondagen. Långa, långa listor och vi ska försöka åka resan klockan 10:00... Hehehe, vem försöker jag lura?

Torka Aldrig Tårar Utan Handskar

Jag hade ett litet mellanspel i Sverige mellan Schweiz och Grekland. Tror det var 1983 till slutet av 1989. Jag minns så väl när jag hörde Jonas Gardell på radion för första gången. Han var då helt okänd, men jag minns hur han berörde mig med sin röst och sin humor... Ja, det minns jag verkligen!

Nu har jag sett det 3e och sista avsnittet av Torka Aldrig Tårar Utan Handskar och minns den epoken så väl. Det var en rolig och busig tid, med discodans och ett uppsluppet leverne. Frihet och hämningslöst roliga tider. Jag minns även när AIDS slog ner som en bomb och satte ett lock på friheten. Jag minns när en av de första svenska kändisarna dog i sviterna av AIDS. Minns ni Sighsten Herrgård? Han dog 1989.

Den här trilogin berörde mig djupt och fick tårarna att flöda, rena rama syndafloden. Somliga har medkänsla men kan inte riktigt förstå. Jag förstår och har sett mer än brukligt och blir mer än berörd!

Kors i taket, det funkade!

Dagens projekt blev lite försenat. Om sanningen ska fram så blev det sisådär 7 timmar senare än planerat, men vad gör det? Det blev ju GJORT!

Hela familjen ställde upp och hjälptes åt och hela huset har blivit storstädat! Jippi! Det kanske är vanligt förekommande i andra familjer, men här städar ingen annan än jag (förutom att ungdomarna städar sina rum med  långa mellanrum och kniven mot strupen), och jag städar resten, men ack, alldeles för sällan.

Jag gjorde en lista och alla fick välja vad de ville göra. Marcelos valde först...

Ø  Byta glödlampor -                                     Danai

o   På stallplan (2 st)

o   Utanför lösdriften

o   På huset/hörnet

Ø  Dammsuga nedre våning (inkl WC)            Marcelos

Ø  Dammsuga trappa och övre hall                 Marcelos

Ø  Dammsuga badrum                                   Catrine

Ø  Tvätta golv på nedre våning                      Catrine

Ø  Tvätta trappa & övre hall                          Catrine

Ø  Tvätta badrumsgolv                                  Danai

Ø  Sortera och städa handfat mm i badrummet   Danai

Det bästa var att jag slapp hota & muta, det bara funkade!

Ibland är det extra speciellt mysigt att vara Catrine!

Nära skjuter ingen hare

Jag är alltid stolt över Danais prestationer men ibland tycker jag att hon är lite väl tuff mot sig själv. Hon är en perfektionist utan dess like i allt hon gör, vare det sig är skolan, ridningen, putsning av persedel el dyl. INGET lämnas åt slumpen. Ni ska bara veta hur tuff hon är på framhoppningen t.ex. Tror ni att jag bara står där och höjer hinderna lite på måfå? Haha, knappast! Hon vet precis hur hon vill ha det och attans om jag inte gör allt precis rätt. Jag är ju lite lomhörd och ibland så missuppfattar jag och då får jag en tillsägelse. Det köper jag, för jag vet hur viktigt det är att det blir rätt, enligt henne.

Idag blev det inte rätt, inte på något plan.

Vi åkte hemifrån strax innan 16:00 och kom fram till tävlingsplatsen kl 17:00. Vi hade god tid på oss. Danais klass(1,30)  började slutligen inte förrän 20:20 och hon var först ut med Perlan och hade 20 ekipage mellan Perlan och Lill-Babs, tajt, men det funkar. När hon började rida och hoppa fram så fick jag reda på att det var så många strukna så hon endast hade 8 ekipage emellan hästarna och med sadelbyte mm så funkade det inte alls. Hade vi vetat detta innan så hade hon ridit fram Lill-Babs först... GRRR! Per Bentele, hästarnas ägare, var tack o lov på plats och ställde upp till 100% med det praktiskta, men det var lite väl tufft tidsmässigt. HUA!

Perlan var som €1,000,000 på framhoppningen men totalt ofokuserad på banan. Hon petade hinder efter hinder och trots att det var små, små pet så lyckades hon peta bommarna i precis rätt vinkel så den ena bommen efter den andra rullade ner. Danai och Perlan blev till slut uteslutna pga för många fel. Sanslöst då detta aldrig någonsin hänt, varken Danai eller Perlan tidiagare! Personligen så tror jag att förklaringen är att Perlan har helt enkelt hoppat för lite den senaste tiden. Med mina dubbla jobb, Danais plugg, alla tävlingar och en ridbana som är som en risodling... Tja, vad ska man säga? RIDHUS tack!

Sist ut var Lill-Babs och ni kan inte föreställa er hur fin hon var. Framridningen var ett skämt och Danai hann verkligen inte jobba igenom henne som hon brukar. Trots det så går de in och gör en kanonritt, med en supertid... ända fram till sista linjen! Sista linjen och Danai rider på, upptäcker att hon kommer rida linjen på 6 galoppsprång isf 7 som det ska vara, tar tillbaka isf att fortsätta framåt, och river SISTA hindret. I mål med 5 sekunders bättre tid än 2:an, men med 4 fel... SURT!

Danai var så besviken på sig själv och jag har nog aldrig sett henne så nära tårar... 4 fel från Globenfinal med Tango. 4 fel från Globenfinal med Lill-Babs! Så nära, men ack så långt bort.....

Nu laddar vi för SM med Tango!!!

Dagens Ridsport

 

 

 

En vän går i graven

Nu har vi spenderat nästan varje vaken stund tillsammans de senaste åren och jag kommer att sakna dig, min kära vän. Vi hade verkligen roligt tillsammans i början av våran vänskap och även de nästkommande åren. Så många timmar som vi har spenderat ihop är helt sanslöst!

När alla andra sov så hade vi iaf varandra. Det var liksom bara du och jag - together forever. Du har tagit del av alla mina innersta och högst personliga hemligheter: mina drömmar, mina visioner, mina låttexter och tom mitt bankkontoutdrag... Vem annars har haft en sådan insikt i mitt liv och leverne?

Jag har utnyttjat dig för mina personliga behov och för mitt eget välbefinnande och vad gör du? Det som du alltid gör - du ställer upp för mig.

Den senaste tiden så tycker jag att du har blivit lite kinkig och letretlig och faktiskt ganska loj, men det kan givetvis ha med åldern att göra och om rätt ska vara rätt så har du nog lagt på dig lite mer hull än önskvärt. Det kan vara därför du börjar bli lite seg och lite sävlig, min kära vän. Men det är inte ditt fel, utan jag får skylla mig själv. Jag matar dig konstant och förväntar mig att du bara ska traska på som vanligt vilket inte är helt snällt av mig, jag vet.

Den senaste tiden verkar du dessutom lite sjuklig. Kan det vara ett virus? Jag har ju faktiskt försökt hålla dig borta från alla dessa smittohärdar, men ibland kan de ändå ta fäste när man minst anar det.

Imorgon kommer du att dö, att upphöra att existera. Så är det och det är oundvikligt. Allas liv går ut på en och samma sak - till slut så dör vi! Imorgon är det din tur.

Jag kommer att sakna dig, min gamla ACER Notebook dator, men ser fram emot en ny kompis med stooor skärm som kommer hålla mig sällskap de närmaste åren.

R.I.P. Acer Notebook

Valet och kvalet

Det verkar kanske som om vi är ute i ganska god tid, men det är så vi fungerar i vårat team.

Jag och Danai har börjat planera tävlingarna 2013 och innan månaden är slut så borde vi ha de stora målen 2013 klara och de viktigaste tävlingarna inplanerade och inprogramerade. Det svåra är att veta vad och vem vi ska satsa på. Det här är ett problem som vi aldrig har haft tidigare. Jag kämpar så himla hårt för att få det hela att gå ihop rent ekonomiskt och kan inte ha en massa saker som "dinglar".

Just nu så vet vi att Danai kommer satsa på Tango även fortsättningsvis märkligt nog. Danai får ju faktiskt rida ponny även 2013, trots att vi kanske inte trodde att hon skulle göra det i ytterligare ett år. Vi trodde nog att Tango skulle lånas/leasas ut och att Danai sedan skulle satsa helhjärtat på bara storhäst. Nu blir det kanske inte så.

Älskade och vackra Perlan, dvs April Love 2K, som är i finare form än hon varit på mycket, mycket länge ska troligtvis betäckas i vår så planerna att matcha henne till utomhus-SM 2013 och inomhus SM 2014 verkar tyvärr inte kunna genomföras. Det känns faktiskt riktigt tråkigt då hon numera är uppbyggd för uppgiften, fräsch i hela kroppen & sinnet och så himla FIN! Jag, Danai & våran tränare tror att hon skulle kunna hoppa 1,50 om hon fick chansen.

Häftiga tigern Lill-Babs är, som ni säkert vet, till salu. Blir hon kvar en vecka, en månad eller ett halvår? Vem vet? Det är så himla svårt att planera eftersom vi inte vet hur det blir framöver. Danai  och Lill-Babs har haft ett fantastiskt år och det finns så mycket mer att göra. Danai har jobbat otroligt hårt med att länga hennes steg, få henne att galoppera på rätt antal språng på relaterade linjer osv. Det har gått så otroligt bra och det syns på resultaten! Vilket radarpar de har blivit på 7-8 månader tillsammans.

Det känns lite som att åka berg-o-dalbana med våra fantastiska hästar och vårat enda säkra kort är en liten ostammad, fd ridkoleponny, dvs Tango.

Vi ska ta oss en rejäl funderare och se hur vi ska göra, men en sak är helt klart, vi måste ha en långsiktig plan, inget annat fungerar för oss. Om du vet någon bra häst som behöver en duktig junior i sadeln, så hojta!

Snudd på oslagbart

Den här helgen måste nog anses vara snudd på oslagbar och här är resultaten i kronologisk ordning:

1:a i MsvA med Tango (dvs 1,30)

3:a i 1,35 med Lill-Babs

2:a i MsvB+5 med Tango (dvs 1,25)

2:a i 1,30 med Lill-Babs

Det blev en skördefest av sällan skådat slag denna helg och det var ju dessutom nationell status på tävlingen i Södertälje, så det var ju inte precis några dunungar som Danai tävlade emot.

Drömmen om Globen för Danai och Tango gick tyvärr upp i rök idag, då hon hade en endaste chans att kvala, och det var att VINNA MsvB+5, en 2a plats räckte helt enkelt inte. Nu blev hon "bara" 6a totalt i Globenkvalen och det är ju 4 st D-ponnyer som får vara med i finalen. Surt sa räven! ;-)

Däremot så fick Danai rejält med poäng för Lill-Babsens Globenkval och där låg hon 4a innan denna helg. Det ska bli spännande att se hur hon ligger till när resultaten från helgen är införda i TDB. I detta kval så är det endast 2 som får vara med! Jag lovar att återkomma ang detta när jag vet mer. Lite extra kul att Danais stora sponsorer Mormor & Morfar kom och tittade på Tango idag, samt även lillebror och senare på dagen så kom även Lill-Babs ägare, Per och Kicki. Sånt värmer hjärtat rejält!

Det är med blandade känslor jag blir påsprungen av köpsugna ponnyföräldrar dessa dagar. Jag vet inte vad Tango gör som är annorlunda nu mot tidigare, men hon verkar vara ett blickfång utan dess like. Idag var det återigen en ponnypappa som ville köpa henne och Danai blev inte nöjd!

Varje gång vi tävlar i Södertälje så tänker jag på första gången vi var där, med Danais B-ponny Tommy. Året var 2005 och Danai hade precis vunnit DM på honom och vi åkte till Södertälje på våran första nationella tävling ever. Det kändes otroligt spännande och så himla stort! Jag hade precis köpt ny bil och sprillans nytt Bojsläp och var tokstolt över ekipaget. Tror ni jag blev förvånad när jag, stolt som en tupp, rullade in med mitt fina ny släp... och det var bara en massa stooora lastbilar där? Vi lastade ur lilla Tommy och jag fick parkera släpet uppe i skogen någonstans.

Vi installerade Tommy i sin hyrda box och lastade ur alla prylar. Alla andra hade boxgardiner, hängare med alla fina vinnartäcken som de vunnit under åren, schabrak i alla tänkbara kulörer, skottkärror, grepar och en massa, massa saker. Vi hade inget sadelskåp, ingen boxgardin och inte ett enda vinnartäcke med i bagaget och som vi kunde stoltsera med. Vi hängde iaf upp Tommys fina kamoflagefärgade fleecetäcke på boxdörren, det var liksom allt vi hade med oss.

Hur gick det då för Danai och Tommy? Inte så himla bra så vitt jag minns. I en LA så hade Danai och Tommy olika uppfattningar om vägen i omhoppningen: Tommy tog en väg och Danai tog en annan... Hoppsan! I deras debut i MsvB så vägrade dom ut sig. Jaja, vem sa att debuten skulle vara smärtfri?

Nu är denna helg över och nerladdningen

inför natten är påbörjad (men inte avslutad).

Hoppas eran helg har varit en promille av våran, 

för då har ni också haft SKOJ!!! 

Södertälje

Tänk att man kan bli så varm i hjärtat av en liten skäckponny! Tango är så positiv och häftig och det är faktiskt många som har kommenterat det -  idag har det hänt ett antal gånger och det var ju dessutom innan hon gick in och hoppade MsvA (1,30) och dessutom vann klassen!

Till råge på allt kom våran vän (och även hon Ulles adept) Oliva Weslien 3a i samma klass på sin snygga skäck. SKOJ!

 Det blev till att fira lite och vad ville Danai ha till lunch? Jo, MUURIKKAMAT så klart!!! Sagt o gjort... Pyttipanna!

Eftermiddagen var ju lika fantastisk som fm och Danai startade en 1,35 på Lill-Babs och bedömningen var en A:1a (dvs med separat omhoppning). Av alla startande så var det endast 8 till omhoppning och Danaisan hade bästa tiden.... men rev ett hinder. Hursomhelst så tycker jag att en 3e plats är ju inte precis illa pinkat i detta sällskap. Vilken underbar tiger Lill-Babs är! <3

Ikväll så sitter Danai med en stooor trave skolböcker och pluggar som en tok inför 4 prov nästa vecka och jag försöker mig på datorn, men här ute i bushen (Södertälje) så fungerar varken datorn eller 3G i mobilen. Grrr!

Ha en mysig lördagkväll kära vänner, det har vi!

Pedanter och alzheimer

Att åka på tävling är inte precis något man gör på en kaffekvart, inte vi iaf! Det finns liksom inga genvägar och Danai och jag har ett visst system för det hela. Jag sköter maten för både oss och hästarna, jag sköter släpet som ska fyllas med vatten osv, tävlingskavajen är mitt ansvar, hästpass mm och Danai sköter hästar och utrustning. Låter det enkelt? Hehe... Hardly!

Danai är en "putsoman" och varenda läderrem ska putsas innan avresa, och detta helt utan pardon. Det går liksom inte att säga till henne att snabba på, eller att slänga in allt i sadelskåpet så kan du putsa när vi kommer fram. No way! ALLT ska vara nyputsat trotsa att hon troligen putsade grejjerna både före och efter dagens ridpass, men hjälper det? Absolut inte!

Kusarna då? De är ju numera nyklippta och det duger väl med att borsta/rykta och sedan lite pälsglans i deras korta pälsar, eller? Tror du ja! Nejnej, de ska schamponeras från öron till (och inklusive) svans, benen ska gnuggas och vara skinande rena osv, osv. Inga genvägar där heller.

Hela denna procedur tar alltså ett antal timmar och det finns liksom varken ett sätt att komma runt det eller att skynda på det, det har jag insett för länge sedan. Jag får dessutom inte hjälpa till, så jag sköter mitt och Danai sköter sitt. Det sista vi gör innan avfärd är att slänga oss i duschen och sedan är det bara att lasta och åka.

Lite då och då så glömmer vi något, men det är ytterst sällan. För många år sedan så hade vi faktiskt en checklista, men den har vi slopat för länge, länge sedan. Listan sitter numera inpräntad bakom skallbenet! Ikväll däremot var en sådan strulkväll och jag glömde 2 saker: mockgrepen som stod lutad mot transporten (och som numera ligger kvar där mitt på stallplan) och... hör och häpna.... MINA GLASÖGON! Jag hoppade ur duschen, klädde på mig och gick ner till stallet. Totalt becksvart ute så jag märkte inte att jag såg dåligt. Jag märkte att något var fel efter... tja, 4-5 mil kanske. Jag har nu införskaffat nya läsglasögon på en mack i Heby så jag kan förhoppningsvis iaf svara på SMS. FAN!!!

Imorgon kör vi igång redan på morgonkvisten, men Tango ska endast gå in och hoppa några hinder i MsvB, så sitt för guds skulle inte bänkade framför Equipe! Mer spännande kan det bli längre fram på dagen i MsvA för Tango & 1,35 för Lill-Babs!

 

Nu sover Danai och hon drömmer säkert om maten jag ska tillaga på Muurikkan imorgon.

MER än dags även för mig att knyta benhögen!

CIAO!!!

Nobelpriset i litteratur. WTF?!

Ärligt talat, vem fan väljer ut dessa fantastiska pristagare? Nu är det bara att lägga ett nytt namn till listan över författare som jag aldrig, aldrig någonsin kommer köpa en bok av:  kinesen Mo Yan (inte för att det hade funnits en risk innan heller, iof).

Vet ni vad juryns motiveringen till priset är: ”som med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid”. QUE?! Vad tusan betyder DET? Läs noggrannt en gång till: som med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid”. Logisk mening? Inte någonstans på något plan!

Det som retar mig mest är att de är så himla oviktiga ur en vardagssynpunkt!

Här finns en komplett lista över alla som har vunnit genom tiderna ...
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nobelpriset_i_litteratur

... men jag gör en liten kort lista över de senaste vinnarna:

2011: Tomas Tranströmer: ”För att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”
2010: Mario Vargas Llosa: "För hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag"
2009: Herta Müller: "Som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap"
2008: Jean-Marie Gustave Le Clezia: "Uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen.

Var finns författarna som folk faktiskt läser? Författarna som säljer riktiga böcker? Böcker som översätts till massor med olika språk och läses av folk från hela världen.

Den enda som jag ser på listan som jag personligen håller av är Ernest Hemmingway. Vilken man! Han fick nobelpriset 1954 med motiveringen ”för hans kraftfulla och inom nutida berättarkonst stilbildande mästerskap, senast ådagalagt". Det köper jag med hull och hår, trots den egendomliga motivationen!

Stockholm och mässa

Igår hoppade jag på tåget till Stockholm och, kors i taket, så var tåget i tid (nästan). Avgången gick ju bra, men det sket sig lite vid ankomsten i Stockholm då det var ett ljusfel och vi fick vänta lite innan vi körde in på Centralen. So close, men ack endast 20 minuter försenade. Not too shabby!

Jag mötte upp med Åsa Magnusson på Centralstationen och om du inte redan vet vem Åsa är så har du missat något viktigt! Hon är kvinnan med stort Q och uppfinnaren till Quick Save. Kolla in den här filmsnutten. Hon är dessutom tjejen som driver "Mentorringen" som jag är med i. Fantastisk människa!!!

Hursomhelst så åkte vi till våran lägenhet på Östermalm och pladdrade en stund över ett glas vin och fortsatte sedan med middag på en ganska ny indisk restaurang tvärs över gatan. URK, va mättsamt men gottigottgott som tusan!!!

Idag var det mässbesök på Stockholmsmässan (http://www.egetforetag.se/) som stod på programmet och för mig var det en riktig kick! Intressanta utställare, intressanta föredrag och mycket trevligt umgänge.

Det hela började med en liten invigningsceremoni med ett fyrverkeri av mini-mått och lite mini-pompa & ståt.



Gubben såg lite purken ut innan det blev dags för fanfaren



Men nu var gubbenstrutten verkligen i sitt esse...

Sedan var det prisutdelning och Åsa kammade hem 20,000:- som Dalarnas största och viktigaste uppfinnare 2012 (igen!). Tyvärr så gick det stora priset till Skåne om jag minns rätt. Den tjejen fick 300,000!!! Drömmen vore ju att själv stå på den scenen om något år, oavsett storleken på checken. ;-)

Lite "Meet & Mingle" anordnat av Åsa för våran del, med wraps, dricka & kaffe och lunchen var klirrad.

Mätt på information, mätt på innovation och vääääldigt mätt på folk, åkte jag hem igen. På vägen hem så passade jag på att äta gott en sista, sista gång. Det finns ju inte så mycket skoj att njuta av på hemmafronten (förutom min egen matlagning dvs), så det gäller verkligen att ta chansen när den uppenbarar sig (och det drar jag givetvis av på företaget). Denna gång frossade jag på kinesisk Dim Sum (dumplings) och det kommer jag leva länge på!!!

Borta bra men hemma bäst... men OJ va kallt det är här hemma.

Imorgon måste jag elda som tusan!!!

Luftfritt...

... "iaf nertill", som Ingela glatt konstaterade häromsistens!

 

Det är väl själva fan att jag ska få ytterligare en punktering i år. Jag har aldrig någonsin fått en punka, aaaaldrig någonsin, men 2012 rader de upp sig minsann! Grrr....

Punka #1: På stora släpet i Hällestad när jag körde över ett brunnslock som jag inte såg i mörkret. Nicke kom till undsättning och jag slapp iaf byta det själv!
Punka #2: På stora bilen. Det här var en långvarig pyspunka som blev oåtgärdad och slutligen resulterade i alldeles för lite luft nertill för att rulla av gårdsplan. Nicke var på Klarsgården och grejjade det även denna gång.
Punka #3: På hövagnen. Marcelos fick ordna.
Punka #4: På 4-hjulingen, men det har jag inte hunnit med ännu, så jag kör på 3 hjul. Vilken balans jag har!
Punka #5: På lilla Mercan idag, och det ska min underbara son ordna även denna gång.

Dessutom så har Marcelos haft 2 punkteringar på sin EPA i år....

Om det tog 30 år innan jag fick alla dessa punkteringar,

så hoppas jag att jag nu klarar mig 30 år till!

Bilfärd med tonåringar

Att resa långvägars, instängd i en bil med två tonåringar, är en intressant upplevelse.

Efter dagens tävling så hade vi brådis att komma iväg. Med 50 mil framför oss så var det inte snack om att söla, utan alla hjälpte till att få allt klart så vi kunde komma iväg. Vi hade ätit rejält på tävlingsplatsen (jag blev gladaste glad som fick hemmalagad pumpasoppa med pumpabröd därtill - smaskens!) så nu var det bara att tuta och köra.

Till att börja med så var det ett väldigt pladdrande och skämtande, och lite då och då blev det lite spontan sång (akapella så klart). De brukar kunna sjunga högljutt och glatt, men om jag mot förmodan skulle göra det stora misstaget med att stämma in, så blir de genast tysta... och tycker att jag är urtöntig och pinsam. Haha! Min sångröst uppskattas tydligen inte i tonårskretsar.

Helt plötsligt, efter bara några timmar på vägen, säger Marcelos att han är hungrig. En 15-årig grabb med blodsockerfall och det trots kassar med äpplen, ostbågar, kakor mm, är inte att leka med. Jag gjorde det stora misstaget att missa en avfart där det fanns något som hette Charlies Grill, och det var inte populärt vill jag lova. När nästa ställe dök upp vågade jag inte göra annat än att stanna.

Att det var mycket folk där såg vi direkt, men att det var en av Sveriges 4 bästa (OCH DYRASTE) vägkrogar fick vi snart reda på. Tindered Lantkök  hette det och låg i Västerviktrakten längs med E22 och var helt makalöst fint, och så jävla dyrt. Deras motto är ”en knippe kärlek och två matskedar tradition”.
Vad sägs som följande:
5 pannkakor med lite, lite sylt & varm (*urk*) grädde: 75:- (Danai)
Raggmunkar med fläsk: 108:- (Marcelos)
Fläsklägg med rotmos 98:- (jag)
Tur att allt (förutom de lite smått vidbrända pannkakorna) var helt underbart gott och inga halvfabrikat så långt ögat nådde.

Artikel i SvD: http://www.svd.se/resor/fyra-vagkrogar-varda-en-resa_6313602.svd

Mätta och belåtna rullade vi ut till bilen och for vidare norröver.....

Nu var alla nöjda och belåtna och ungdomarna stoppade in sina hörurar, lyssnade på musik, tittade på film på datorn och lät mig njuta av min ljudbok. Milen rullade iväg under hjulen.

Efter ytterliggare ett par timmar så var det dags att tanka. Jag tankade, handlade lite förnödenheter (Red Bull, Snickers, mm till chaffisen) och åkte vidare. Kort därefter så konstaterade sonen att han var kissnödig. När jag frågade varför han inte passade på när vi tankade så lät han totalt oförstående? Tanka? Stanna? Hade vi tankat?? Det hade han helt missat.... Jaja, grabbar är ju enkla och ett stopp vid en mörk P-plats i skogen fick duga. Sagt och gjort.

Ca 6 mil söder om Västerås så säger Marcelos helt plötsligt att batteriet i datorn är slut. Batteriet i mobilen är också slut, så vad vill jag snacka om... förutom hästar? När jag påpekar att han kanske ska passa på att sova lite så idiotförklarar han mig totalt... Han kan ju INTE sova när det är helt tyst (tinnitus)!!! 2-3 minuter senare så snarkar han ljudligt och jag kan nöjt återgå till min mycket spännande ljudbok. ;-)

Vi kom hem tidigare än planerat (22:45!) efter närmare 50 mil på vägen och lastade ur en superpigg Tango, tömde släpet och bilen på alla inventarier... och nu sitter jag här och försöker ladda ner. Det tar sin lilla tid och jag vet hur dödstrött jag kommer vara imorgon.

Det enda som jag inte har burit upp ur bilen är mina 2 stora, fantastiska, oranga pumpor som jag fick från RoseMarie! Tänk att jag fick med mig äkta Öländska pumpor hem. Jag har funderat och planerat vad jag ska gör med dom, men det får ni läsa om en annan dag...

 

Natti tårta!!!

...som Marcelos sa en gång i tiden och som var hans alldeles egna förkortning av

"Natti natt, sov så gott, vakna torrt"!

Öland

Öland är verkligen platt, men väldigt vackert och var man än vänder sig så ser man... PUMPOR! Det finns pumpor tamigtusan överallt! Jag hoppas att jag får med mig ett par praktfulla exemplar hem, för sånna här hittar man inte på ICA i Avesta. På kvällens ryttarfest så är förätten... håll i hatten... Pumpsoppa! Tyvärr så missade vi denna händelse, för vi hade annat för oss.

För att ta saker o ting i rätt ordning så åkte vi till stallet imorse och hämtade Tangopango som verkade ha sovit gott och hade sällskap i stallet i form av en vacker skimmelhingst. Hon verkade inte alls illa till mods med sådant sällskap. Vi pep iväg till tävlingen, ca 30 min från "hemorten", och som tur är så hade vi privat guide framför oss i form av RoseMarie och Kajsa Hillbom. Vilka pärlor! Idag var inte Ölandsbron fullt så läskig som igår, kan bero på att vädret var bättre och risken för vattenplaning mindre.

 

Väl framme på tävlingsplatsen så smusslade jag lite hit och dit och trollade sedan fram en splitterny bling-bling kavaj åt Danaisan, och hon fick den levererad på en mycket stilig "herrbetjänt"! Oj, va paff hon blev, och väldigt, väldigt nöjd!

Dagens första klass för Danai & Tango var en LA och hon hoppade en stor del av banan och satte sedan upp handen och utgick, allt enligt planen. Det kan vara svårt att sluta när man väl har påbörjat en hoppning och "vinnarskallen" kan lätt ta överhand, men dagens mål var en prydlig MsvA och inte en placering i LA, och hon följde planen till punkt och pricka.

Timmarna gick och dagen flöt på. Klockan var väl ca 17:30 när det äntligen var dags för dagens högsta klass. Danai gick in, rev tyvärr andra hindret, men sedan blev det bara bättre och bättre. Hon slutade med 4 fel och med bara 2 ryttare som red felfritt så blev det en ärofylld 3e placering! HEJA!

Film från dagens MsvA

Jag har sällan sett så få felfria rundor, så många uteslutna och så många avsittningar som på denna tävling. Om dagen var svår idag, undrar hur morgondagen kommer se ut. URK!

Vi avslutade dagen på samma sätt som vi gjorde igår - med middag på Robertos i Färgestaden. Why change a good thing?

Imorgon är det en sen start (klassen börjar inte förrän tidigast 14:00) så vi kanske tar en liten sväng runt Öland innan vi åker till tävlingsplatsen. Vi låter humöret bestämma...

Ha en härlig lördagskväll, kära vänner.

Vi Ölänningar mår prima vill jag lova!

Mycket bättre humör dagen till ära

Idag är en betydligt bättre dag än igår och humöret är på topp igen. Upp som en sol och ner som en pannkaka... och sedan upp igen. Jag har kört ca 50 mil idag och det gick hur smidigt som helst. Solen sken och Sverige är verkligen vackert så här på hösten. Vilken kaskad av färger!

Dagens lilla resa blev ju väldigt enkel då vi lånade morfars fina Volvo och Yvonnes Boj-släp. Jag glömde faktiskt bort att jag hade släpet bakom bilen lite då och då och högerfoten blev aningens tyngre än vad som är brukligt när man kör med släp. Jaja, fram kom vi iaf  och utan att någon fartkamera blinkat åt oss så vitt jag vet, och Tango klev ur helskinnad och fräsch.

Danai ska ju tävla i Kalmar imorgon, men vi svischade förbi Kalmar, över bron och landade på andra sidan. Hua va hög och lång bron har blivit sedan jag passerade sist - ca 25 år sedan. Tur i oturen så regnade det ganska rejält vid passagen så jag tittade varken till höger eller vänster, utan greppade ratten, om ändå något krampaktigt, och höll blicken fäst vid horisonten framför oss.

Tango har boat in sig i ett privat stall som hyrs av vänner och det var verkligen superfint. Det var så högt i tak att det kändes som en kyrka, med stora, vackra boxar osv. Det finns spolspila, upplyst ridbana och allt mellan himmer och jord så Tango mår som den princessa hon är.

Värre är det för min stackars lilla dotter. Danai är ganska världsvan för att vara en 17-åring och vi har rest en hel del och i olika delar av världen, men en sak har hon visst aldrig gjort förut - bott på vandrarhem. Jag blev superförtjust i detta pitoreska, välvårdade och rena vandrarhem som jag bokade rum på, men ack... inte Danai.

Hon tyckte det liknade en sunkig knarkarkvart. Hahahaha!!! Tror inte att hon riktigt vet hur en sunkig knarkarkvart ser ut. :-) Det är rent och fräscht och har tom WC på rummet. Hur bra är inte det?! Jag är helnöjd och Marcelos verkar heller inte ha några problem alls. Nejnejnej, nästa gång så ska hon minsann bo på hotell Skansen i Färjestaden!

Imorgon blir en spännande dag. Vi börjar med en LA, men ta dig inte tid att sitta och titta på equipe, för Danai kommer nog inte ens rida hela banan, utan endast använda klassen till att hoppa upp Tango lite innan den stora klassen senare på dagen, och då blir det MsvA (1,30).

Nu har vi ätit på Robertos i Färjestaden och boat in oss för natten. Det låter som om regnet äntligen har gett med sig och det tackar vi för. Nu är det bara att ladda för 2 tävlingsdagar...

Hoppas att ni haft en trevlig fredag, för det har vi haft vill jag lova!

Krigsstigen

Jag är på krigsstigen, mina vänner, och nu faller min tomahawk tungt ikväll!

När vi var i Ljungby så hade de 2 klasser (eller kanske 1 1/2)  INNAN Globenkvalen: LA och MsvB (men MsvB var endast för B-ponny)  och sedan Globenkval. Vi kom iväg från tävlingsplatsen 17:20 och var hemma mitt i natten, typ 02:00... Tung resa för mig som chafffis och en mycket tung dag för Danai som skulle upp till skolan!

Trots samtal från mig och flera andra så är situationen betydligt värre i Kalmar dit vi åker imorgon. De har inte EN klass före Globenkvalen, de har 4!!! Hur tänkte de nu? De börjar med 2 hästklasser med i pricip bara en massa lokala förmågor, följer upp det med en LA och en MsvB för ponnyer och sedan börjar Globenkvalen. Anledningen? Jo, de tyckte att barnen "skulle få sova lite på morgonen" och inte behöva börja så tidigt. BULLSHIT säger jag. De slutar lördagen med hästklasser och det är jävligt bekvämt för banbyggaren och funktionärerna att bygga om till hästklasser dagen därpå. Jävligt bekvämt för dom, men inte för oss långvägars resenärer! Hur kul är det sedan för barnen att komma upp till skolan på måndag då? Jag blir så ARG!

Vi är ganska beresta nuförtiden och det här upplägget är så otroligt korkat så det gör mig riktigt förbannad. Att de sedan har valt att göra Globenklassen i bedömningen A1:a (med en separat omhoppning) är helt nytt och gör ju saken inte bättre. Det kommer ta heeeela dagen! GRRRR!!! Hoppas innerligt att de sköter resten av tävlingen till punkt och pricka för det behövs inte mer en ynka liten droppe för den här bägaren att rinna över just nu. Jag är laddad för krig, big time!

Sedan blev ju inte humöret bättre när jag upptäcker kl 00:00 ikväll att hästhelvetena på lösdriften har återigen rivit ner staket, trådar, stolpar och allt och tagit sig in i maskinhallen i "rucklet" trots att jag och Yvonne har spenderat timtals med att sätta upp nya staket, dra nya trådar, införskaffa och installera nytt aggregat med rejäl strömförsörjning just för denna del av gården.

Nä, ikväll är inte humöret på topp. Inte ett djävla dugg....

Hur man än vänder sig...

...så vet ni var man har sin "derrière", gott folk!!!

Imorse när jag släppte ut kusarna så upptäckte jag att hela drösen på lösdrift var puts veck! De var inte så svåra att hitta, de hade "bara" rivit ner staketet till maskinhallen och där stod de lugnt och gnagde hål på hösilagebalarna. Det låter kanske inte så farligt, men det är det. För de som inte är införstådda så kan jag berätta att så fort plasten öppnas så börjar en jäsningsprocess och då är slutet nära för balarna. Dagarna är liksom räknade, och det går fort. Var jag nöjd? Inte ett jävla dugg! Jag jagade tillbaka kusarna och lagade staketet, om än provisoriskt. Jag rullade dessutom ut en ny höbal, trots protesterande rygg, så nu hade de iaf lite annat att göra än hitta på dumheter.

Arbetsdagen började bra trots detta lilla aventyr, och jag hade riktig bra flyt tyckte jag själv. Jag la upp en hel drös produkter på Tradera, men noterad sedan att inget syntes på hemsidan. Inte en endaste grej låg ute efter en bra stund och så småningom så hittade jag ett felmeddelande om att de hade ett tekniskt fel. Fan, tänkte jag, 3-4 timmars arbete åt skogen... :-@ Slutligen så dök allting iaf upp, så inget gick förlorat och jag slapp börja om från början.

Eftermiddagen gick delvis åt till att försöka få lite ordentlig ström på staketet till maskinhallen, och trots att jag kopplade in ett gamalt aggregat just precis där, så vara det lönlöst. Det hela resulterade  i en snabbvisit till Granngården, ett nytt litet aggregat som, hör och häpna, var på utförsäljning fick följa med mig hem och nu ni håller de sig nog på sin kant! Hehe (elakt skratt). Tyvärr så är det strömlöst på resten av gården då jag måste se till att eltrådarna från de 2 aggregaten inte möts, men det är ju därför det finns en morgondag!

Ikväll tänkte jag att vi skulle ha en riktigt mysig familjemiddag, med alla 3 medlemmar hemma samtidigt. Vi har ju inte sett Danai sedan förra veckan och lite myspys kändes trevligt. Det gick inte precis som jag hade tänkt... Danai berättade att hon absolut inte skulle vara hemma och jag blev "lite besviken" (kanske tom lite arg). Hursomhelst så åt Marcelos och jag en fantastisk middag med inbakad fläskfilé, potatisgratäng mm. Någon timma efter middagen så kommer Danai ner... iklädd sparkdräkt (dvs OnePiece). Hon hade visst varit hemma trots allt, men missat både myspys och middag.

Jag brukar få mig en skopa för att det inte finns någon mat klar (typ kl 16:00) men idag fick jag mig en skopa för att jag lagar mat trots att kylen är fulllll av rester!

Hur jag än vänder mig....