Jag älskar mina bloggläsare, och framförallt kommentarerna!

Tack för att du tar dig tid att läsa min blogg, och roligast av allt är givetvis om du dessutom kommenterar mina inlägg. Det är fantastiskt att flera hundra personer hittar hit för att läsa om min ganska vardagliga vardag. Det gör inget om du håller med mig eller har andra synpunkter, utan det faktum att du har tagit dig tid att läsa/kommentera är det som gör mig glad. Ibland skriver jag för att provocera, ibland för att avreagera mig och ibland bara för mitt egna höga nöjes skull.

Att skriva och uppdatera en blogg är något som iaf jag gör för mig själv personligen. Jag älskar att skriva och det är tydligen ett familjedrag då båda mina barn också bloggar. Jag har ytterligare en blogg, men den känner ni inte till och den är djupare och mörkare - men även den välbesökt. Tidigare i livet skrev jag en massa annat: t.ex. dagbok, låttexter, poesi, mm. Här är en av mina gamla låtar förresten:

Min grekiska Eurovison låt

Det jag ville komma fram till med kvällens inlägg är att jag står för min blogg och mina åskikter, som är MINA - 100% Catrine. Jag är inte anonym, jag är jag. Du får gärna kommentera anonymt eller med namn, jag sollar inte och alla får säga sitt. Det är bara roligt med alla som tycker och tänker om det jag skriver.

Extra glad blir jag när jag får kommentarer på jättegamla inlägg för vad betyder det? Jo, det betyder att antingen har någon gjort sig besväret att läsa alla gamla inlägg tills de hittar något som de tycker är värt att kommentera (högst otroligt), eller så snackas det om det jag skriver och det rör upp känslor. KANON, jag berör dig! Den enda som läser kommentarer på inlägg som är flera veckor gammalt är ju jag till syven och sist  jag samt kanske den du snackat med ... Lite som.... "Jag ska minsann säga vad jag tycker om hennes inlägg" efter en träning där kärringarna sitter och snackar en massa strunt på läktaren. Lovely!

Jag säger bara en sak. Ni är alla hjärtligt välkomna till min lilla blogg.

VINI VIDI VICI