Hursomhelst så kom jag fram och gick in i huvudingången och blev genast hänvisad till akuten. Promenerade dit och satte mig där en stund. När läkaren kom så hänvisade han mig direkt vidare till infektionskliniken.
Där blev jag bemött med största vänlighet och seriositet. Under läkarundersökningen så upptäckte läkaren att jag var alldeles blå på händerna...
...men det hade en förklaring. Sprillans nya jeans som hade färgat av sig på mina tassar! Haha!!!
Jaja, de tog en massa blod, sprutade in konstrastvätska i kroppen, magnetröntagde knoppen osv. Det blev inget definitivt besked idag förutom lite förhöjda värden här och där, men jag kände att de tog mina krämpor på största allvar iaf. Ny tid bokad för ryggmärgsprov nästa vecka... Jag ska bara överleva lite försiktigt tills dess med hjälp av mina vänner Ipren & co.
Väl hemma så hade dimman åter lagt sig över Klarsgården, och det är lite vackert på något sätt, eller hur?
Det är tufft att vara en person som jag - driven och aktiv till 100% och känna att man helt enkelt inte funkar. Djävla skit (på ren svenska)!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar