Klarsgården

Klarsgården
Min underbara gård

torsdag 17 november 2011

4 år av sorg och saknad!


Idag är det 4 år sedan vi kom hem från Strömsholm med en tom transport efter att ha sagt adjö till våran vackra Silver, eller "Aspri" som vi kallade henne. Hon avlivades akut efter at ha blivit våldtagen och ihjälstucken. Vi grät, veterinärerna grät, djurskötarna grät.... Det var bara början på en väldigt lång mardröm!
Det enda som finns kvar - minnen och en fläta från hennes man


Denna kväll, för 4 år sedan, var nog början till den största prövning jag har varit med om. Ingen i familjen kunde varken äta eller sova under en längre tid. Vi var skräckslagna och otröstliga. Denna kväll var bara den första av väldigt många nätter där sömnen inte ville infinna sig. Det var den första natten av väldigt många som en rädd och skärrad Danai sov i min säng. Det var den första natten av väldigt många som jag gick runt i huset halva natten, kikandes ut genom fönsterna för att se om det var någon på gården eller i stallet. Det var en lång och oförglömlig natt!

Vi visste redan då att någon avsiktligt hade dödat våran vackra lilla vita ponny, men inte vem det var och den ovetskapen var hemsk. När hon hittades blödande i boxen på morgonen så var det väldigt klart för mig att det var någon som åsamkat henne detta då jag hittade en tillknycklad kartong i hennes box som inte kunde ha förflyttat sig dit av sig själv. Polisen tillkallades direkt!

Som tur var så tog polisen det här fallet på allvar och gjorde en seriös brottsplatsundersökning - lite CSI Avesta över det hela. Spår säkrades och prover skickades till SKL.

Fotavtryck som jag hittade utanför stallet

När jag tänker efter så hjälpte det inte mycket när vi äntligen fick reda på vem gärningsmannen var: Hans Christer Hussein Nilsson, våran grannes bror. Eftersom jag inte visste hur han såg ut så tittade jag över min axel hela tiden. Jag såg vad jag tyckte var misstänka personer och bilar överallt. Det var en hemsk tid! Tack o lov så hade vi våra kära vänner runtomkring oss och jag kommer aldrig glömma hur alla ställde upp med mat, presenter, blommor osv. Helt otroligt, och jag har sparat allt, allt allt!

Det visade sig att han hade varit på fest hos en annan granne och när alla gick därifrån så gick han hem till mig istället för att gå hem till sin bror. Vittnen har sagt i förhör att han "luktade gödselstack och hästpiss" när han kom hem på morgonen.

Hursomhelst så var det bara början på en väldigt lång, plågsam och utdragen historia. Aspri var död, men jag bestämde mig, kosta vad det kosta vill, men hennes död skulle inte vara fördjäves. Vi får aldrig tillbaka Aspri, men jag bestämde mig för att inte låta hennes mördare komma undan, oavsett om det skulle bli jobbigt för oss, och det blev det vill jag lova!

Första gången jag såg Hans Christer Hussein Nilsson, var i Tingrätten i Falun nästan ett år efter att Aspri dödades. En alldaglig, blond, 40-årig 2-barnspappa. Min mage vände sig nästan ut-o-in. Äckel! Tack o lov så var det en välbesökt tillställning och hela salen var fylld till bristningsgränsen med vänner. Dessutom så delade någon ut silverfärgade "sorgeband" som alla hade på sig för att visa sin support för Silver och mina tårar strömmade ner för kinderna (så som de gör nu med). Bevisen lades fram. Bland annat så hade hans sperma hittats i Aspris box och han hade spån från hennes box i fickorna.

Efter rättegången så kom hans muslimska fru fram till mig och ville prata med mig i enrum. Hon hade vittnat om vilket fantastiskt sexliv de hade och vilken underbar pappa han var till deras två barn. Det enda jag sa till henne var att "det trodde Haga-mannens fru också innan hon motbevisades". Utan familj och vänner runtomkring mig så hade jag inte klarat av rättegången! Strax innan jul blev han äntligen dömd men han överklagade och det var bara att vänta på nästa instans.
Mördaren i hovrätten

Hans Christer Hussein Nilsson blev även dömd i hovrätten (6 månaders fängelse och stort skadestånd som han aldrig kommer att betala). Jag vet inte om/när han blev insydd, men jag hoppas ärligt talat att hans riktiga straff kom den dagen han klev in på en fängelseanstalt. Eftersom han inte är en dömd "sexförbrytare" så får han inget skydd, utan får leva med de andra intagna och förhoppningsvis visar de honom samma hänsyn som han visade våran Aspri!

Om du inte redan vet det så är tidelag (sex med djur) inte olagligt i Sverige. Han blev istället dömd för skadegörelse och djurplågeri.

Insider gjorde ett program om bl.a. Aspri och det kan du se här: INSIDER

Det här är väldigt svårt att skriva om än idag ska ni veta, men just idag så svämmade minnena och känslorna över!

Hans Christer Hussein Nilsson, må du brinna i helvetet
för det du gjorde mot oss, våran ponny .... men framförallt mot min 12-åriga dotter!!!

8 kommentarer:

  1. LINKÖPING! Vill du ha hans adress?

    SvaraRadera
  2. Vill bara säga att jag känner så för hela familjen och för Silver. Tårarna kommer för att det berör så mycket. Har ju själv tonårstjejer och ston. Man kan ju önska att din önskan uppfylls!/Catti

    SvaraRadera
  3. Lider med er, skulle vilja dela inlägget på FB men törs inte. Är totalt livrädd för att psykopaten ska komma och göra min dotters ponnyer illa om han ser det. Antar att galningen är fri igen.

    SvaraRadera
  4. Fyyfaan lider med er! vadå inte betala skadestånd? Så ni fick inget? fast det ersätter ju inte en sån ponny...

    SvaraRadera
  5. Vilken jävla idiot, rent utsagt. Må honom brinna i helvetet för evigt.

    Silver va förövrigt väldigt lik min gamla b ponny, Filur. Han är också borta från oss, så vem vet, de kanske känner varandra där uppe? :)

    R.I.P fina Silver & Filur.

    SvaraRadera
  6. Hej! Jag såg avsnittet på Insider för flera år sedan och tänker fortfarande på det som drabbat er. Idag hittade jag det igen på tv3's hemsida och blev åter igen illa berörd, googlade för att se vad mannen fick för straff. Ett på tok för litet straff, visade det sig! Fann även din blogg då jag googlade och vill bara ge mina sympatier till hela er familj och i synnerhet till din dotter. Vila i frid Aspri. Många styrkekramar Frida

    SvaraRadera
  7. Jag känner så oerhört mycket med er! INGEN, varken häst eller människa ska behöva utsättas för sånt jävelsskap. Blir så otroligt berörd och förstår att ni aldrig kan glömma, men jag hoppas att ni kan leva ändå! Så starkt att dela allt med oss andra!

    SvaraRadera