En dag på gården

Efter en dags utomhusarbete i sommarstugan igår, med nästan hela familjen, åkte jag hem på eftermiddagen för att ta hand om hästarna & stallet. Home alone för andra kvällen på raken. Hästarna grejjade, stallet likaså och sedan var det min alldeles egna tid. Förutom att ryggen värkte och att jag gick framåtlutad som en fällkniv, så var det inte vidare värst synd om mig. Jag bullade upp med allt som jag älskar mest, och det blev en sagolik buffé mina vänner, och jag behövde inte dela den med någon. :-D

- Tomater, mozzarella & färsk basilika med olivolja, balsamvinäger och grovmald havsalt
- Hemmagjord guacamole med varma tortillachips
- En stooor tallrikTapas (inkl ca 25 st marinerade vitlöksklyftor som jag slukade alldeles allein)
- En mini-dessert-ost-bricka med mini-kex
...och ett stort glas Chardonnay!

.........................och jag avrundade det hela med en stor skål GLASS med både strössel och kolasås!

Man kan må sämre!

När jag vaknade imorse så var det bara att konstater; idag var ingen bra dag. Det tog mig ett tag att komma upp ur bingen då ryggen protesterade med minsta lilla rörelse. Himmel o pannkaka va ont det gjorde och jag antar att, med facit i hand, så borde jag kanske ha låtit bli gårdagens utomhusarbete. Jaja, det är bara att låna Danais hästliniment och knapra Ipren. Skam den som ger sig. Mockningen tog sin lilla tid och jag delade upp det på 5-6 gånger nere i stallet. Jag lämnade lite till Danai...

Det är med stor sorg i hjärtat som jag läste om Coral Springs bortgång igår. Coral Springs (eller CS som hon kallades) var "syster" till Lill-Babs & Perlan (samma fantastiska ponnymamma) och troligen Sveriges bästa D-ponny. En vacker ponny med en underbar inställning till livet och till hoppning. Hon har tagit upp ryttare efter ryttare till den absoluta toppen, men nu finns hon helt plötsligt inte mer. Stackars, stackars Per och Christina, jag vet hur ont det måste göra! Känns så overkligt och tomrummet efter henne kommer bli enormt.

Nu har höstgrytan som puttrat på spisen avnjutits och jag tror att det enda jag orkar göra i väntan på Danais försenade hemskomst från storstaden, är att slå mig ner i TV-soffan med katterna. Huset är varmt, nästan till överkant efter dagens eldande, och jag är trött, så otroligt trött!