Efter dagens tävling så hade vi brådis att komma iväg. Med 50 mil framför oss så var det inte snack om att söla, utan alla hjälpte till att få allt klart så vi kunde komma iväg. Vi hade ätit rejält på tävlingsplatsen (jag blev gladaste glad som fick hemmalagad pumpasoppa med pumpabröd därtill - smaskens!) så nu var det bara att tuta och köra.
Till att börja med så var det ett väldigt pladdrande och skämtande, och lite då och då blev det lite spontan sång (akapella så klart). De brukar kunna sjunga högljutt och glatt, men om jag mot förmodan skulle göra det stora misstaget med att stämma in, så blir de genast tysta... och tycker att jag är urtöntig och pinsam. Haha! Min sångröst uppskattas tydligen inte i tonårskretsar.
Helt plötsligt, efter bara några timmar på vägen, säger Marcelos att han är hungrig. En 15-årig grabb med blodsockerfall och det trots kassar med äpplen, ostbågar, kakor mm, är inte att leka med. Jag gjorde det stora misstaget att missa en avfart där det fanns något som hette Charlies Grill, och det var inte populärt vill jag lova. När nästa ställe dök upp vågade jag inte göra annat än att stanna.
Att det var mycket folk där såg vi direkt, men att det var en av Sveriges 4 bästa (OCH DYRASTE) vägkrogar fick vi snart reda på. Tindered Lantkök hette det och låg i Västerviktrakten längs med E22 och var helt makalöst fint, och så jävla dyrt. Deras motto är ”en knippe kärlek och två matskedar tradition”.
Vad sägs som följande:
5 pannkakor med lite, lite sylt & varm (*urk*) grädde: 75:- (Danai)
Raggmunkar med fläsk: 108:- (Marcelos)
Fläsklägg med rotmos 98:- (jag)
Tur att allt (förutom de lite smått vidbrända pannkakorna) var helt underbart gott och inga halvfabrikat så långt ögat nådde.
Artikel i SvD: http://www.svd.se/resor/fyra-vagkrogar-varda-en-resa_6313602.svd
Mätta och belåtna rullade vi ut till bilen och for vidare norröver.....
Nu var alla nöjda och belåtna och ungdomarna stoppade in sina hörurar, lyssnade på musik, tittade på film på datorn och lät mig njuta av min ljudbok. Milen rullade iväg under hjulen.
Efter ytterliggare ett par timmar så var det dags att tanka. Jag tankade, handlade lite förnödenheter (Red Bull, Snickers, mm till chaffisen) och åkte vidare. Kort därefter så konstaterade sonen att han var kissnödig. När jag frågade varför han inte passade på när vi tankade så lät han totalt oförstående? Tanka? Stanna? Hade vi tankat?? Det hade han helt missat.... Jaja, grabbar är ju enkla och ett stopp vid en mörk P-plats i skogen fick duga. Sagt och gjort.
Ca 6 mil söder om Västerås så säger Marcelos helt plötsligt att batteriet i datorn är slut. Batteriet i mobilen är också slut, så vad vill jag snacka om... förutom hästar? När jag påpekar att han kanske ska passa på att sova lite så idiotförklarar han mig totalt... Han kan ju INTE sova när det är helt tyst (tinnitus)!!! 2-3 minuter senare så snarkar han ljudligt och jag kan nöjt återgå till min mycket spännande ljudbok. ;-)
Vi kom hem tidigare än planerat (22:45!) efter närmare 50 mil på vägen och lastade ur en superpigg Tango, tömde släpet och bilen på alla inventarier... och nu sitter jag här och försöker ladda ner. Det tar sin lilla tid och jag vet hur dödstrött jag kommer vara imorgon.
Det enda som jag inte har burit upp ur bilen är mina 2 stora, fantastiska, oranga pumpor som jag fick från RoseMarie! Tänk att jag fick med mig äkta Öländska pumpor hem. Jag har funderat och planerat vad jag ska gör med dom, men det får ni läsa om en annan dag...
Natti tårta!!!
...som Marcelos sa en gång i tiden och som var hans alldeles egna förkortning av
"Natti natt, sov så gott, vakna torrt"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar