Den här veckan måste gå till världshistorien som en av de sämsta i mannaminne och just denna dag tar priset över alla andra dagar!
För ett par dagar sedan hade jag en totalt sömnlös natt pga det ena och det andra och kom på benen på morgonen, tröttare och någonsin och med en stor klump i magen. Olustigt. Att det var just denna dag som jag dessutom skulle träffa Företagsinkubatorns ledningsgrupp för att presentera vad jag har åstadkommit hittills med min uppfinning, min budget, ekonomisk kalkyl mm och allt annat som har att göra med mitt nystartade AB var ju inte direkt någon stor hit. Jag åkte dit, magklump och allt och gjorde den sämsta möjliga presentation man kan tänka sig. Herregud, jag var så trött, groggy och nedstämd så jag knappt kunde svara på ett välartikulerat sätt på alla frågor som jag fick från ett mycket skärpt 6-mannalag. Jaja, jag har svaret på frågan om jag får vara kvar i inkubatorn inom de närmaste dagarna, men jag tvivlar starkt just nu.
Idag då? Jag skulle med facit i hand, aldrig ha klivit upp ur sängen!
Dagen började med punktering på jeepen (eller för lite luft nertill, som man också kan säga)! OK, jag och Sussi traskade ner för att byta däck men det gick då inte. Muttrarna satt som berg! Ringde runt till herrarna i trakten och hittade Anders P hemma, men utan bil. Hämtade upp honom och hans attiraljer och han fixade det galant.
Vidare in till stora staden för att laga däcket och dessutom ta tag i lite personliga otrevligheter som tack o lov inte slutade med en polisanmälan, men det var snudd på.
Medan jag väntade på däcket fick jag ett samtal om att det var hästar lösa på byn och troligen på väg hem till mig. Japp, det stämde bra. Malin (mamman till vårat föl Hampus) hade flyttat hem till Jessica igår, några km härifrån, men brutit sig ut och lagt benen på ryggen tillsammans med Jessicas föl... Jo, de var här och hade visst tagit sig in i hagen där lösdriftskusarna går! KAOS! Det slutade med att Danai, Sussi & Jessica fick in Malin och Jessicas föl i varsin box i stallet.... *pust*
När däcket var lagat så åkte jag hem och gissa om jag blev glad när jag kom hem och hittade min borttappade Jeepnyckel som hade kilat sig fast mellan passagerarstolen och konsolen i BMWn någon gång innan Jul. Wiiii! EN liten ljusglimt denna dag!
Efter att ha satt på det lagade däcket på Jeepen och en snabb lunch så gjorde vi iordning Perlan & Lill-Babs som skulle skjutsas ner till sitt nya hem i Strängnäs. Vi lastade och åkte. På väg hem så skulle vi tanka i Enköping. Hmmm.... Jag hade tagit orginalnyckeln som jag hittade idag, MEN.... jag hade inte tänkt på att jag hade köpt nytt tanklock efter inbrottet i bilen vid nyår och INTE hade nyckeln till tanklocket med mig! GAAAAH!!!!! Där står vi, trötta och slitna, utan bensin och med ett tanklock som inte går att öppna.
Jag gick in på Statoil och frågade en snygg och prydlig grabb i kassan om han kunde hjälpa mig och förklarade min situation. Killen var ju smart och tog fram sin Iphone och googlade "bryta sönder tanklock" eller något liknande. Svaret var ju enkelt: "Stick in en kniv och använd våld", eller något åt det hållet. Han hade en morakniv i en låda och jag hade en stor hammare i bilen. Efter 45 min och med mycket hjälp av en långtradarechaffis med stoooor verktygslåda så fick de äntligen av tanklocket. Snacka om kvalitetsgrejjor från Mekonomen!!!!
Väl hemkommen med livet i behåll så kom dagens sista lilla överraskning. VARJE nyår de senaste, tja... 20-25 åren, så får jag och alla andra "tjejer" i familjen, ett lyckosmycke av min far från guldsmeden Lalaounis och till skillnad mot andra år, så fick jag det på Julafton istället för nyårsafton. På nyårsafton var jag ensam hemma och det var ju ingen fest osv, och ikväll upptäckte jag att jag hade GLÖMT att sätta på mig mitt nya lyckosmycke för 2013!!!
NU sitter smycket på plats och det kommer inte tas av förrän den 31 december 2013!!! Hoppas, hoppas att det är smockfyllt av tur inför detta långa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar