Och tomt är det här på Klarsgården utan Danai vill jag lova. Inte bara för att Danai är en solstråle, utan för att vi alltid har så mycket att babbla om, samt att vi hjälps åt i stallet, vi bakar tillsammans, vi diskuterar och dividerar och har det allmänt mysigt. Det är sällan som vi tjafsar eller bråkar och jag minns inte ens när vi hade en dispyt sist. Det finns så mycket kärlek i mitt hus!
Det här är viktig träning för oss alla, inte minst Marcelos som inte har varit utan sin storasyster några längre perioder i sitt liv och jag vet att han saknar henne också. Nu är det inte många månader kvar innan hon flyttar hemifrån för vad som troligen blir för evigt och det känns ju lite märkligt minst sagt. Min lilla dotter?? På egen hand?? Nääää...
Sedan har vi det där med stallet och hästarna. Just nu så faller allt på bara mina axlar och det är många pass varje dag vill jag lova:
- Frukost och utsläpp
- Lunch
- Eftermiddags hö
- Mockning och kraftfoder
- Insläpp
- Kvällsfodring
Jag inser att när Danai flyttar hemifrån med sin häst så kommer jag nog inte ha den servicenivå i stallet som jag nu har. Mina hästar, dvs de som blir kvar på gården, får nog gå på lösdrift och sedan får vi se hur vi löser resten. Att gå upp och släppa ut hästarna, mocka osv 7 dagar i veckan är verkligen ett hästjobb som inte har någon som helst vinning.
Jag hoppas faktiskt att Danai vill ha mig med på lite tävlingar även framöver, men det är inte säkert. Hon är 18 år nu och ska prova sina vingar. Det som iaf känns mycket säkert är att våran fantastiska relation inte kommer förändras på något sätt.
Jag är mycket lyckligt lottad som har barn som berättar dagligen hur mycket jag betyder för dem och hur mycket de älskar mig. Blödig som jag är så blir jag lite tårögd....
Ur en positiv synpunkt så kommer det bli fantastiskt intressant mat på Klarsgården i höst när jag och Marcelos får bestämma menyn på egen hand... hot, spicy & annorlunda!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar