Hundliv

Mitt första minne i livet var när jag var 4 år och kramade våran boxer Brandy - hon morrade åt mig! Sedan minns jag att vi åkte pulka bakom henne och att hon dessutom busade med oss i en snöhög utanför vårat hus i Hökåsen, Västerås. Allt detta innan jag var var 4 1/2 och flyttade till Grekland.

Därefter följer en lång rad hundar:

Asta: En grekisk blandras som vi fick från en taverna (Asta: betyder "låt bli"). Hon blev överkörd av en lastbil när jag var ute med henne.

Hoss: En boxer, och han och jag var ute i timtals i området och skogarna där vi bodde. Vid ett tillfälle när vi var ute och promenerade så blev jag antastad av 3 vuxna killar, själv var jag kanske 11-12 år. Jag bussade honom på grabbarna som kastade sig in i en telefonkur och där fick de stå inklämda medan jag gick hem. Nästan hemma så busvisslade jag på Hoss (ja, jag är fortfarande en mästare på att busvissla!), och han kom i full rulle. Jag blev aldrig mer besvärad av herrarna i fråga vill jag lova!

Rocco: En boxer som jag fick i present av min pojkvän på den tiden, jag kanske var ca 15-16 år.

Claudius: En boxer som jag köpte till min far i 50-års present

Jonsson: En samojed från min moster Barbros uppfödning som egentligen hette Samobas´s Youkon, men fick heta Jonsson eftersom min dåvarande man tog mitt efternamn, och då gav vi hans namn till hunden. Ett riktigt yrväder, men jag får nog skylla mig själv!

Bamse: En boxer, och den första tigrerade som vi ägde. En 50-års present till min mor. OJ va tårar det blev när hon fick honom i present!

Casper: Bamses vackra son, också tigrerad

Sonny: Min första Golden Retriever (och egentligen hette han Kolbäckens Paddy).  Paddy? Nejnej, jag hade bestämt mig långt innan jag köpte honom att OM jag skulle ha en Golden så skulle den heta Sonny efter en hund som jag träffade i unga dagar och som jag aldrig kommer glömma.

Diver: Ja, den stackars Golden-killen var döpt till Right On Cue of Glen Sheallag. Hur tusan ropar man till en sådan? Han blev helt enkelt "Diver". Han bodde här tillsammans med oss, men trivdes verkligen inte med att bo med 3 personer, 2 siameser och 2 andra hundar så jag skänkte honom till min vän MajBritt. Där fick han bo till sin sista dag, ensam med sin älskade matte och det absoluta centrumet i  hennes liv. Det bästa jag gjort!

Rusty: Den gamla Golden-damen hade en tuff start i livet, kom till mig som 1-åring och hamnade till sist hos mina föräldrar där hon lever ut sina gyllene dagar som en lugn och fet pensionär, numera 12 år gammal. Hon mår hur bra som helst och hela familjen håller ungefär samma tempo.

Medusa: Min drömhund sedan många år tillbaka, och när jag flyttade till Klarsgården,  gick drömmen i uppfyllelse - en egen varghund! Medusa var fantastisk på många sätt, men ack så stor, ca 70-75 kg och drygt 180 cm på bakbenen.

Icci: Min allra första brukshund och som "pay back" fick jag henne av mina föräldrar i 50-års present (se Claudius). Icci  är av en svårslagen kaliber. En riktig drömhund för den som gillar bruksschäfer och har tid och lust att engagera sig. Mer om Icci behöver jag inte skriva, för om du har orkat läsa allt detta så har du troligtvis koll på mig och min vackra princessa... ;-)