Långa dagar

Varför i hela friden tillverkade Gud så långa dagar, undrar jag ibland. Hade det inte räckt med, låt oss säga, 16-timmars dygn? Dvs 8 timmars sömn, 8 timmars vaket tillstånd. Då skulle man ju inte kunna jobba mer än kanske 5-6 timmar om dagen max, och ..... Näää, hur tänkte jag nu? Jo, jag tänkte att om det inte fanns tillräckligt med tid så skulle iaf jag tacka nej lite oftare och kanske tagit på mig lite mindre att göra. En naturlig begränsning så att säga.

Det som egentligen ställer till det är nog ändock sömnbristen. Varför kunde inte Gud ha tillverkat mig med ett sömnbehov på sisådär 2-3 timmar/natt? Nu behöver jag ungefär 7-8 timmar, men det är sällan eller aldrig som jag hinner klämma in fler än 5-6 timmar. Inte helt OK. Jag har gjort ett överslag och löst räknat så har morgontrötta lilla jag nu gått upp kl 06:00-06:15 i minst 11 dagar i streck. Om jag ändå hade vett i skallen och kom i säng i dräglig tid så hade det säkert varit en baggis, men ack nej, det skulle aldrig funka, men i längden så är det det som tar som tusan på mina krafter.

Gnäll, gnäll, gnäll men som man bäddar får man ligga och, trots att det sitter långt inne, så får jag väl erkänna att jag trivs ganska bra med tillvaron, sömnbrist och allt. Hehehe....

Idag var det en dag som alla andra. Upp 06:00. Hemifrån 07:30. Färdigjobbad i Avesta 16:30. Faluevenemang 17:15-21:30. Hem kl 22:45. Vattna blommor, växthus mm.... Säng? Tja om en stund.....