Tur att mormor finns!

Ja, det är tur att Danai har en likasinnad mormor (och kusinen Lilly har en likasinnad farmor). Dessa 3 "damer" älskar nämligen att shoppa! Just nu så befinner de sig i Aten för en helt galen shoppingtur som tjejerna fick i julklapp av mormor/farmor. Jag tackar mina lyckliga stjärnor att jag slapp följa med!

J A G    H A T A R    A T T    S H O P P A !!!

Så, nu har jag erkänt. Nu har jag sagt det. Det är så skrämmande sant! Ibland undrar jag om jag lider av en mildare form av agorafobi faktiskt. För den som inte pratar grekiska så är Agorafobi en "fobi för offentliga platser". Det är en allmän missuppfattning att personer som lider av agorafobi är rädda för öppna platser. Det är snarare befolkade offentliga platser speciellt under trängsel som är ångestskapande.

Jag kan skriva ner en shoppinglista med 5 anhalter, typ Granngården, Posten, Apoteket, Zoo-affären, osv. Efter de första 2 eller 3 ställena, så skiter jag i listan och helt plötsligt åker hem. Det händer ideligen och jag blir lite trött på mig själv faktiskt.

När jag ska handla kläder till mig själv så går jag helt enkelt in på Dressman, tar 2 tröjor och betalar. Vid annat tillfälle så knallar jag in på Germani H (eller va tusan det heter nere på gågatan i Avesta) tar 2 par Levis och betalar. Jag provar aldrig kläderna, utan vet vad jag har för storlek/modell., så det tar 30 sekunder per tillfälle. Simpelt! Vad tusan ska man knalla runt och "känna och klämma" för? Så totalt onödigt och ett enormt slöseri på tid!

När jag ska vara "fin" så har jag en helt annan taktik. Fram med rena jeans, rent linne eller t-shirt och sedan rotar jag fram en av alla min 15-20 kavajer som jag hade på den tiden jag jobbade på kontor. Klassiska kläder går aldrig ur tiden (så länge man har sprättat bort 80-talets axelvaddarna dvs... skämtar!).

Djävla gnällspikar

I USA är det ett djävla gnäll på bensinpriset jämt och ständigt. Kan ni tänka er att en "gallon" bensin kostar $5.00 (dvs 32,50 SEK)?? Det låter ju hutlöst, men jag satte mig ner och översatte/räknade lite och deras soppa kostar alltså endast 8.50 SEK/ liter.... Förvisso har jänkarna inga små japanska snåljåpar till bilar, utan kör sina bensinsörplande bjässar (precis så som jag gör). Undrar vad de kommer säga när bensinpriset går från $5.00/gallon till $8,70 så som vi har det i Sverige? Gnällspikar! Varför är deras soppa så billig och våran så dyr måntro?

Oj va det har ringt och emailat folk ang Pepsis annons. Har svårt att tro att det kommer gå fort, men solen skiner och då är ryttarna mer intresserade än om det är snöstorm och -20. Tävlingssäsongen är i full sving och "mycket vill ha mer". Jag/vi kommer vara oerhört noggranna med var hon hamnar, för jag vill verkligen inte att våran mysiga ponny ska få chansen att ta överhand igen, för då kan det bli olustigt. Det hela känns svårt, men samtigt så vet jag vad vi håller på med och vet att hon bara kommer säljas till någon som verkligen förstår sig på henne. Det finns inga garantier, men vi ska göra så gott vi kan iaf.

Jag är tämligen trött och nedstämd jämfört med mitt vanliga glada och positiva "jag" och jobbar inte alls så fort och så mycket som jag borde. Det finns givetvis förklaringar till det, men till skillnad mot  många andra så tänker jag inte ventilera det varken här eller på Facebook! ;-) Nu när solen både skiner OCH värmer så borde jag formeligen STRÅÅÅLA!

Pälsvård och praliner

Att borsta en håröm hund som blir riktigt förbannad är inte helt enkelt. Ganska svårt faktiskt. Att hunden dessutom har rastaflätor i pälsen och väger ungefär lika mycket som jag gör gjorde inte jobbet lättare.

Jag gick iaf loss på Medusa med både sax och piggborste. Vi fajtades i ungefär en timma och sedan gav vi upp, bägge två. Mina armar kändes som om de var på väg att lossna från axlarna och Medusa var sur som ättika. Hon totalvägrade att komma i närheten av mig på säkert en timma och jag fick muta henne med korv för att öht få in henne i huset.

Jag är långt ifrån klar, men hon ser betydligt bättre ut!

PS: Att man får mindre hundhår på golven om man borstar hunden är en MYT! Efter att ha borstat bjässen så är golven fulla med päls!. Jag har visst satt igång en vårprocess...

Och nu, kära vänner, blir det TV och praliner!

Att vara...

...förälder är inte helt enkelt och smärtfritt. Att vara ensamstående tonårsmamma är inte helt okomplicerat kan jag tycka. Man har liksom ingen mall, ingen handbok, ingen att bolla saker med utan man gör helt enkelt det som känns bäst för stunden, det som känns rätt.

Man hamnar i situationer nästan varje vecka som man aldrig kunde förutspå och som man inte har någon enkel lösning till. Som mamma så gör man så gott man kan, men räcker det? Kanske, kanske inte. Det får tiden utvisa.

Jag ser tillbaka till min egen uppväxt och det var ju inte så länge sedan (alltid lurar man någon). Vi åt alltid middag med hela familjen vid bordet: linneservetterna i knäet, kött/potatis/sås//kokta grönsaker/sallad på bordet osv. Trots denna gedigna uppfostran så verkar det som om saker och ting förfaller runt mina öron. Jag lagar mat, alla har olika tider pga aktiviteter. Danai kan  t.ex komma in väldigt sent från stallet och Marcus kan vara sen hem från stan.... Hur jag än försöker så blir det inte riktigt så som det borde bli, känner jag.

Just nu så är det lite "lågvattennivå" på allt, men det är så som livet är - Upp som en sol och ner som en pannkaka. Tror inte att jag är ensam om det fenomenet faktiskt.

Nu ska jag sluta klaga och njuta av vårvädret istället! Imorgon kanske det växer TUSSILAGO i dikena och då kommer snart min personliga favorit -  LUPINER!!!!

Svårt

Allting går att sälja sägs det och jag har alltid sagt att "jag kan sälja vilken häst som helst - till rätt pris"... ändå så är det svårt som tusan. Men, om sanningen ska fram, så är det enkelt jämnfört med när jag sålde  mitt hjärta - MEMO!

Det är nu dags att sälja Pepsodenten. Jag skulle så gärna ha henne kvar och se henne kvala till SM och det skulle hon lätt kunna göra, men det funkar inte helt praktiskt. Trots att Danai pluggar på distans så är det svårt att hålla igång 4 st i tipptopp tävlingskondition, plugga och dessutom ha ett liv. Därför har vi tagit det svåra beslutet.

Jag är förvånad och lite paff över att vi redan har fått ett antal svar på annonsen som vi la ut idag, men borde kanske inte vara det. Det är ju en fantastisk ponny! Tänk va mycket det har hänt med henne sedan vi köpte henne hösten 2010.

Slutet på juli 2010

April 2011

Sensommaren 2010 hoppade hon 90 -1,00 (LC-LB) och startade sedan 1,10 (LA) med vinster och placeringar därefter.
I maj 2011 debuterade hon 1,20 (MsvB) och avslutade säsongen i 1,30 (MsvA).
Vilken framfart!

Hon har dessutom blivit en helt annan häst än den jag åkte och hämtade hem från Borlänge i augusti 2010. När jag hämtade henne var hon tämligen svårlastad, sprang över folk, tuff och kaxig som tusan. En ganska otrevlig individ faktiskt. Vid något tillfälle försökte hon backa mot en tränare som hon inte gillade, och planerade att slå. Vid andra tillfällen har hon försökt nita andra hästar på träning - särskilt skimmlar, men det är spårlöst borta!

Numera är hon tillgiven och mysig, lastar sig själv i transporten, går en halvmeter bakom den som leder henne och är allmänt foglig både hemma och på tävlingsplatsen. Visst kan hon fortfarande försöka ta överhand, men där har hon inget att hämta med oss som "flockledare" och backar snabbt tillbaka och återgår till sitt nya trevliga sätt.

Det är därför som det är så himla svårt att sälja denna underbara ponny - hon är verkligen speciell! Vi kommer vara mycket kinkiga med vem som köper henne, eftersom det krävs kunniga hästmänniskor för att hon ska må bra och vara den hon är. Hon måste få vara "speciell" samtidigt som det kan bli farligt om man inte visar vem det är som bestämmer.

Jag önskar verkligen att vi kunde ha kvar Pepsi i all evighet, men ponnytiden är, som alla vet, en passerade fas. Nu gäller det bara att se till att hon hamnar på rätt ställe!

Mitt samvete

Jag undrar om det är fler som har lika dåligt samvete som jag har. Det verkar som om mitt dåliga samvete är en stor del av min vardag.

• Jag har dåligt samvete för att mina kära vovvar ser lite vanvårdade ut, men tovor i pälsarna och långa klor
• Jag har dåligt samvete för att huset ser ut som ett bombnerslag och jag verkar aldrig hinna ifatt. När en del är städad så har en annan del hunnit bli kaotisk.
• Jag har dåligt samvete för att jag har 2 st unghästar som är helt otränade och orörda. De borde vid det här laget vara betydligt mer än "grimmvana" faktiskt
• Jag har dåligt samvete för att jag ligger efter med jobbet och har massor med obesvarade email i inkorgen
• Jag har dåligt samvete för att min lilla familj är så rörig så vi oftast inte hinner äta middag tillsammans utan var och en äter när det passar
• Jag har dåligt samvete för att jag inte har tillräckligt med ork att jobba så många timmar som jag borde och allt blir lite lidande, men mest min ekonomi och min stora gård

Listan kan göras oändlig, men jag kämpar på och det kommer säkert bli skitbra så småningom!

Vissa djur borde få leva och vissa borde dö.

Vilda djur ska hålla sig till skogarna och inte traska runt på min gård, och då tänker jag på "nassarna" eller de djävla vildsvinen, men annat namn. Faktum är att de skrämmer skiten ut mig på ren svenska. När det blir mörkt och hästarna ska in, så smyger jag ner och tänder alla lampor jag har både i och runt stallet. När hästarna väl är inne så andas jag en suck av lättnad. Men.... det är ju inte den sista gången jag är ute, och varje gång känns som en prövning. T.o.m. när jag är nere i pannrummet och eldar så håller jag ett vakande öga på alla mörka hörn utanför stallet och planerar min flyktväg OM det dyker upp några grisar! Det enda jag vet just nu är att det är 3-4 stycken och den ena lär vara en tämligen välvuxen galt om spåren är något att gå efter, Hoppas, hoppas att de snart ligger i frysen!

Å andra sidan så skulle jag önska att andra djur levde i evighet. Min älskade golden retriever Sonny, börjar bli riktigt gammal. Han fyller 14 år i maj och jag är inte säker på att han kommer uppleva sin födelsedag i vår. Hans kropp börjar säga ifrån, även om han fortfarande är ung i knoppen. Det är ett jobbigt beslut som jag har framför mig och jag granskar honom varje dag och frågar mig själv flera gånger dagligen om det är dags, eller inte. Usch, det här blir tufft!

Vetlanda ---> Hede : 25 timmar!

Idag åkte vi de sista milen hem från tävlingsplatsen, dvs Finspång --> Hede och det tog lite tid men vi skyndade långsamt. Vi hann faktiskt även med en snabblunch i Västerås med min far och det var en liten bonus på den långa resan hem. Tack för lunchen Far, det var nog den första gången i mitt liv som jag sett dig äta en hamburgare! :-D

När vi kom till Sala så fick vi höra att vägen över Saladamm var urusel och valde att vända tillbaka lite och åka RV 70 över Avesta och sedan 68:an hemåt. Längre, men säkrare. Vad gör man inte när man har så dyrbar balast!

Vi rullade in på stallplan när klockan var ca 16:45, umgefär 25 timmar efter att ha lämnat Vetlanda!

Säga vad man vill, men jag älskar faktiskt vårat stora otympliga släp trots alla problem och speciallösningar. Tror jag säljer gården och bor i släpet framöver!

Jag har ett kanonbra kök men micro/ugn, kylskåp, Soda Stream, diskbänk, äggkokare, brödrost, sanwichgrill mm. Allt jag kan tänkas behöva för att trolla fram en utsökt måltid!

Vi har en mysig matsal med soffa/bord där vi kan sitta och äta, titta på TV, Danai kan plugga eller blogga och vi kan följa tävlingen via www.equipe.nu och våra datorer. Det är varmt och skönt, ombonat och mysigt.

Vi har våran dusch och toalett, vilket jag är särkilt nöjd med. Hur kul är det att vakna, slänga på sig kläder och knalla iväg i vinterkylan för att uppsöka en offentlig WC? NOT!

Sedan har vi våran säng. Den är inte så himla stor, men vi får enkelt plats och sover så gott, så gott. Vad mer kan man önska om man inte har C-kort och några miljoner på banken för att köpa en hel lastbil? Nää, det här är verkligen prima!

Just nu har vi ett litet elhaveri på släpet, men jag har en liiiiten misstanke om var felet befinner sig och ska se om uppfinnar-Jocke (Janne) kan hjälpa mig. Hans superbraiga ljusramp hjälpte oss iaf komma hem från Vetlanda. Kolla alla sladdar hit och dit, och jag har nu upptäckt att buntband är en modernare form av balsnöre och numera så övergår vi till buntband & silvertejp för att laga precis ALLT!

Nu har vi några dagar på oss innan nästa tävling... på SÖNDAG! Men då är det bara en dag och i Avesta. Gud så skönt, rena rama semestern!

Vetlanda - Dag #3

Idag var det ytterligare en felfri runda med Lill-Babs i 1,20! Danai har liksom bara radat upp nolla efter nolla. Sensationellt helt enkelt! Det blev dessutom en 4e plats och der är inte fy skam när man inte ens är ute efter placering, endast fina rundor, men dubbellnolla räcker långt!

TangoPango var något überpigg idag i 1,30 och 2 bommar ville inte ligga kvar i skollorna men det är sånt som händer med en ponny som är på hugget så som Tango var idag.

Klockan hann bli 15;00 innan vi rullade iväg från tävlingsplatsen och vi började med ett besök på McD för blodsockret hade hamnat någonstans vid fotknölarna! Efter bara några mil så började det snöa, och rejält dessutom. Vägbanan var som en ishockeyrink och verkligen snorhal och hela mitt stora ekipage for runt både hit och dit! Jag (och de flesta andra) kröp fram i snigeltakt och jag insåg att det här inte skulle funka. Adrenalinet sprutade ta mig tusan så det sjung i öronen... Jag ringde min kompis Cilla och vi bestämde att vi skulle ta oss så långt som till Finspång, och där hade Cilla ordnat stallplats åt hästarna och Nicke lagade middag middag och vi fick duscha och boa in oss i deras gästbostad. Guuud så skönt!

Tango som tycker att hon hade hamnat i himlen -  En hel box full med MAT (dvs halm)!

Tyvärr så är det så att jag är Catrine och ingen annan smidig typ med turen i fickan och när jag körde in på Cilla och Nickes gårdsplan så lyckades jag träffa ett brunnslock som jag inte ens hade sett. Vem som helst, förutom just Catrine skulle kanske ha rispat en fälg, men JAG lyckades minnsann grejja en punka på släpet. Fan, fan, fan!

Jaja, vi fick iaf chansen att åka till stallet och se den berömda "Kattungen" - en häftig IC-hingst som hunnit bli 2 år och är en kopia av sin pappa Joker och dessutom min egna personliga favorit - hårbollen Sullivan. Att Nicke hade lagat en utsökt middag kan man ju heller inte klaga på. TACK kära vänner!

Imorgon tar vi resten av resan hemåt. Vilken TUR jag har som har så bra hjälp i stallet hemma så det inte blir panik när sånt här händer! Känner mig väldigt lyckligt lottad!!!!! TACK STALLTJÄNSTEN

Vetlanda - Dag #2

Det här känns helt overkligt och sådant som man bara drömmer om, men inte får uppleva i verkligheten. Vi hade 2 mål denna helg och det var verkligen lite som önskedrömmar:
#1: En felfri MsvA (1,30) med Tango så att Danai kvalar till SM.
#2: 2 felfria 1,20 med Lill-Babs så att Danai kvalar till 1,30 och därmed får anmäla sitt intresse för Baltic Cup på Grevagården. Sedan får Ridsportsförbundet givetvis bestämma om hon ska represtera Sverige eller inte.

Idag har båda drömmarna slagit in och allt är klappat o klart och leendet på mina läppar är svårt att hålla i styr! Jag är mäkta stolt över min "lilla" dotter som har tagit sig hit mer eller mindre på egen hand. Fy tusan vad jag är tacksam till Danais supertränare: Sussi Widner och Ulle Skönnemark. Vilket underbart team Danai har! Vi ska dessutom inte glömma Anders C, hennes metala tränare som är guld värd och har hjälpt och stärkt henne enormt mycket och Lennart Englund som är hennes idrottsmassör och som är hur viktig som helst för hennes kropp!

Nu ni, får ni se vad jag såg idag... Vi börjar med Lill-Babs. Det här är allstå ANDRA gången som Danai hoppar en bana på henne och ribban ligger på 1,25 och nationellt dessutom! Danai har inte ens tränat på banhoppning med henne och vi har inte haft henne mer än några månader.  Förvisso är det en jätteduktig häst, men det gäller att piloten är med, annars lär det inte blit något alls!

Danai & Lill-Babs hoppar 1,25

Sedan var det MsvA (1,30) med Tango och Danai vann ju klassen på årets sista tävling pår  Grevagården och där satte hon dessutom sin första nolla ever på den här höjden! Idag var det MsvA igen och JAG var lite nervös. Danai gick in som #2 i klassen, satte en klockren nolla och ledde klassen tills dess att sista ryttaren gick in.... Våran polare Filip Ågren! Tror ni inte att grabben går in och nollar och slår  Danais tid? Jooo! Tur att vi älskar Filip, annars kunde man ha blivit förbannad! Hahaha!!!

Tangobango hoppar MsvA

NU ÄR DANAI & TANGO KVALAD TILL SM 2012

PÅ ÅRSTA RUNSTEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Totalt sett så har Danai uppfyllt alla mål för helgen och med råge!

Fy faaaan va stolt jag är!

Vetlanda - Dag #1

Igår kväll när jag skulle diska upptäckte jag att det inte kom vatten ur kran i diskon i släpet utan det sprutade ur ett rör längs med väggen istället. Suck!! Antar att det frös när vi var på träning förrförra veckan och det var -27 när vi skulle hemåt. Tur för oss att Ulles sambo var med och kunde grejja det. När det var klart så upptäckte han att även det andra röret hade frusit sönder... Tja, vad skulla jag göra utan dessa händiga män, och vad är det för skumt med vatten nuförtiden. Antingen för lite eller för mycket eller på fel ställe!

Härlig, solig tävlingsdag med fantastiska rundor á la Danai idag. Först ut var Tango som hoppade MsvB och det var bara Danai & Filip Ågren som var dubbelnollor bland alla D-ponnyer. Filip hade en tokbra tid och vann, Danai kom 2a och Filip kom 4a med sin andra ponny. Skitkul på ren svenska och en stor eloge till deras duktiga tränare Ulle som dessutom är med och coachar här i Vetlanda.

Näst ut var Bahia Cabana (aka Lill Babs) som Danai inte har haft särskilt länge och hittills har dom bara hunnit med en enda hoppträning och då var det dessutom inte banhoppning på programmet. Idag är alltå verkligen debut kan man säga, både på att hoppa bana och att tävla. Dom startade en 1,20 klass och var dubbelnolla! Klockrent kan jag tycka och en riktigt härlig start på "storhäst karriären".

Kvällen avslutades med Tacobuffé och var annars än på själva stadshotellet? En klassiker när man är på en sådan här ort, känns det som.

Nu återstår bara lite mys i släpet innan

ögonlocken blir för tunga.

Ha det BÄST!

Hårresande, men framme!

Nää, så hårresande var det kanske inte, men lite jobbigt och seeegt. 42 mil tog oss 7,5 hr och en stor del av resan bestod av underkylt regn, blåst och snö, snorhalt väglag osv. Vi tog det väldigt mañana och stressade inte, därav den långa resan tidsmässigt.

Allt gick väl tämligen bra, tills vi nästan var framme i Vetlanda. Med 2 mil till tävlingsplatsen så la strömmen av på släpet. Vi stannade och jag gick ut o kollade - svart som natten precis som när vi skulle åka hem från Grevagården i december! Precis som sist så hade jag enbart bromsljus och vänsterblinkers. Som TUR är så har jag en fantastisk kompis som är Dalarnas bästa uppfinnar-Jocke och denna gång är jag REDO. Jag har med mig en ljusramp med bromsljus, blinkers osv, samt silvertejp, buntband och en massa kabel, så det blir en smidigare lösningen än fjolårets "norska" variant med ficklampor, rött papper och silvertjep. Jaja, vi tar det problemet när vi ska hemåt!

Väl framme så lastade vi ur tacksamma kusar och 1,000,000 saker och medan Danai gjorde iordning hästar och stall så åkte jag med släpet för att koppla in strömmen och få igång värme och middag. Men även till synes enkla saker ska inte vara helt smärtfria. Parkeringen som vi stod på i somras var bara delvis plogad och alla elskåp var låsta. Ingen ström där alltså. Knallade runt hela anläggningen (och den är STOR) letandes efter en kontakt. Hur svårt kan det vara? Till slut så hittade jag en kontakt precis utanför stallingången, så jag ställde mig där (nöden har ingen lag), blockerade nästan hela ingången med mitt stora släp, satte i kontakten och började med middagen när klockan var ca 23:00.

Efter en kort stund kom en gammal hästlastil och parkerade intill mig och ville dela kontakt. Ponnymamman hade ett grenuttag så, what the fuck, vi delar väl tyckte jag. POFF, och strömmen dog. Elskåpet var givetvis låst här med så det gick inte att återställa säkringen. Irriterad, kastade jag in sladden och vi förflyttade oss och ställde oss mellan 2 andra stall där vi hittade yttlerligare ett uttag. Ponnymamman följde efter men lastbilen men fick inte plats och backade bort och fortsatte sitt letande.

Middagen var iaf ljuvlig: laxgryta med kokt potatis! Lite extra gott när man är utsvulten och klockan är midnatt!

Nu är vi iaf i Vetlanda och det var ju dagens mål, dvs 100% succé so far. Nu får vi se hur det blir under resten av helgen! Jag uppdaterar löpandes förhoppningsvis.

Effektivitet på hög nivå

Förutom en fika med min kära dotter på em idag, så har det snurrat på som tusan och jag har känt mig som en virvelvind hela dagen! Inte en endaste stund slöandes framför datorn, utan alla dagens minuter och timmar har tagits tillvara på bästa sätt. OK, jag erkänner *rodnar*... jag har faktiskt hunnit med att slänga in några väl valda ord på W4 .... och just nu leder jag alla mina 5 motståndare! ;-) Lite kul måste man ju få ha medan man jobbar! 

Släpet är lastat med mat och dryck, paket är utskickade till mina kunder, tvätten är tvättat och upphängd eller tumlad, listorna inför morgondagen fylls på efterhand... Tja, allt det där som jag alltid gör innan ett meeting. Det finns endast 2 små orosmoln på himlen och det första och största är morgondagens väder. Enl SMHI så blir det snö både här och i Örebro imorgon mitt på dagen (orkade inte kolla alla städer vi passerar på vägen ner). Hoppas, hoppas att det inte blir mer än lite snöflingor i luften!

Det andra lilla, lilla orosmolnet är att Marcelos ska vara home alone lördag och söndag och ansvara för hus, hem och hundar. Vi har haft några små incidenter tidigare, men jag hoppas att det inte kommer blir några problem. 15-åringar har visst en tendens att förlora sig i sin dator/TV-värld och glömma allt annat. Men numera vet jag iaf med bestämdhet att brandlarmet funkar sedan Marcelos eldade i kakelugnen för lite mysfaktor, dock utan att öppna spjället.

Denna helg är en helg då hästarna ska kvala till det ena eller det andra, så Danai har inga planer på att göra något annat än prydliga rundor med så få fel som möjligt. Att vinna klasser är inte med i beräkningen, så förvänta er inget sådant just denna gång, mer sånt längre fram. Iof så kan prydliga rundor räcka en bra bit på vägen, men vinster & placeringar är inte målet denna helg. Detta blir Danais riktiga storhäst debut dessutom och det ska bli oerhört spännande att se hur det går. Jag står, som alltid, bakom videokameran så jag slipper se!

Tänka sig att jag är moder till en 17-åring! Det känns faktiskt lite märkligt, men så är fallet varje år när Danai fyller. Jag känner mig ung och oförstörd och snart är mina barn ikapp mig rent åldersmässigt! SKUMT! Gårdagen var iaf en succé matmässigt och vi började med eftermiddagsfika och smarrig jordgubbstårta. Sedan blev det rådjurssadel, hasselbackspotatis, grekisk sallad och min supersås som är så god så man skulle vilja ha en hel sopptallrik full! Avslutningsvis blev det Creme Brulé eller Creme Karamellé som vi kallar det. Allt detta givetvis beställt av födelsedagsbarnet själv. Mormor och morfar bjöd dessutom på härliga viner - mycket uppskattat! <3

På torsdag styr vi kofångaren söderöver och det är inte nästgårds precis. HUA! Årets första meeting blir nere i Vetlanda och det är väl 40-45 mil dit tror jag. Jag har så mycket att göra innan dess att jag känner att det kommer bli mycket tajt om tid för att hinna med allt. Tack o lov så kom super-Janne hit idag och bytte kontakten på släpet som jag hade lyckats ha sönder. Åh va skönt att slippa 2 turer till Borlänge!

Beträffande tävlingen i helgen så hade vi anmält Tango och Pepsi, men det har vi ändrat på i sista minuten. Eftersom Danai har fyllt 17 iår så får hon inte längre tävla ponny internationellt (det är bara i Svealand som man får tävla ponny tills det året man fyller 18). Det är liksom kört. Nu råkar det vara så att det finns en internationell tävling på Grevagården i månadsskiftet mars/april och då kan hon tävla som junior på häst! För att få anmäla måste ekipaget däremot vara kvalat att tävla 1,30. Hoppsan! Då blev det lite brådis helt plötsligt!!! Internationella tävlingar IS DA SHIT!

....Och så var det vattnet i min lilla by... *suck*
Idag skulle de efterlängtade reservdelarna ha kommit från Holland/Tyskland, men vette katten om de kom eller om problemet är avhjälpt. Vattnet sattes på idag, så som alla dagar, kl 17:00. Imorgon lär jag bli varse... om det stängs av igen kl 08:00! Vilken lyx! Tänk att gå på toa och spola!!! Wiiiii!!!

Årets första tävling: Check!

Jahapp, då har vi inlett tävlingsäsongen 2012 och det var inga supersensationella rundor, men det räckte ändå till 3 placeringar på dagens 4 starter. Helt OK tycker jag (som dessutom får tillbaka 3 anmälningsavgifter). Pepsi uppförde sig lite märkligt idag men va tusan, hon har i princip inte hoppat på hela vintern så det är inte så konstigt att hon var lite ringrostig. Tango däremot var finfin men fick inte med sig fötterna på ett hinder i MsvB och en bom trillade så som de ibland gör. Danai var iaf delad 1a på dagens meetingpris, men det gick till den andra ryttaren då det var fler C-ponnyer än D-ponnyer i LA. Details, details. Det blev iaf ett gäng rosetter, plaketter, godisstrutar och lite annat med hem.

Lite extra  skoj att Carin och Lina (som inte red idag) var med och hejjade på sina klubbkamrater. Tänk er att avsätta en hel solig söndag för att sitta och huttra i ett ridhus och titta på andra som rider? Underbara tjejer! Dessutom kom Carolyn (Danais tremänning och lagledare för elitlaget) och spenderade hela em/kvällen på läktare. Carro fick dessutom rycka in på slutet och hjälpa till på framhoppningen osv eftersom det var lite tajt om tid och jag gick utanför med en pålle i koppel.

Lite extra, extra kul att höra när speakern presenterade Ylva! Det känns så himla kul att Ylva tävlar för just Södra i år! Jag är stolt som tusan över våra duktiga och trevliga ekipage måste jag säga, och satan i gatan vilket fint gäng tjejer vi har!  <3 De uppför sig som proffs både på banan och på läktaren. De uppför sig som proffs gentemot sina kamrater, motståndare och hästar. De ger alltid ett välvårdat och proffsigt intryck och är alltid snabba med att gratulera de som vinner eller blir placerade, oavsett klubbtillhörighet.

Snyggt jobbat tjejer! <3

Vattenkriget är över - 1:0 till hästägarna!

Somliga straffas här och nu heter det visst och nu har jag ställt till det tydligen. Jaja, bättre att ta det nu på momangen och få det överstökat och sedan så kan jag få njuta av "livet efter detta" i frid och fröjd.

Jag har konkat och burit 10 l hinkar och 20 l dunkar med vatten, skjusat tunga skottkärror med punktering fyllda med 80 liters påsar med H2O, och nu kommer då efterföljden: Ryggskott! Äsch, det löser sig (sa gumman som sket i vasken - och jag antar och hoppas att hon hade ordentligt med rinnande vatten i kökskran)!

Just nu är det lite problematiskt eftersom jag varken kan sitta, stå eller ligga utan att knivar vrids om i ryggen, men jag dör inte. Varken idag eller imorgon. Jag kommer finnas här ett bra tag framöver och som alltid så kommer jag att kämpa på. When the going gets tough, the tough get going. Det är ju bara att bita ihop. Undrar om våran kära idrottsmassör Lennart E kan göra något åt ryggskott? Kanske ska ringa på måndag, men näää.... Kan själv!

Dagens händelser? Jag orkar inte dra hela händelseförloppet, men det viktigaste är att vi har nu fått tillgång till vatten nattetid (men det är TOP SECRET) och det löser så många problem för oss hästägare. Hur det gick till är en annan historia, men den drar jag inte ikväll. Det enda som är anmärkningsvärt är ett samtal jag fick från en dam ikväll, gift med en av karlarna som jag pratade med igår och som jag slängde på luren i örat på! Hon verkade tycka att jag skulle be om ursäkt till "någon/några" men jag förstod givetvis varken varför eller till vem och hon ville inte specificera. Det finns inte på världskartan enl mig så jagt lät det bero.

Imorgon, imorgon, imorgon har jag sovmorgon TROTS tävling. Jag har inte haft särskilt mycket hjälp med varken utsläpp eller insläpp den senaste tiden då Danai har haft annat för sig och jag varit tämligen stressad av alla dessa vattenturer, så det här är GULD värt! Hoppas kroppen vill vila....

Vatten hit och vatten dit. Vatten är något man tidigare har tagit förgivet men inte nu. Funderar starkt på att borra egen brunn i sommar så slipper jag eländet! Det löjliga är att jag dessutom faktiskt HAR en egen brunn i "Rucklet" (mitt 3e stall). Tål att tänkas på....

Nu ska jag kurera mig med liniment och ett glas vin.

Ha det BÄST kära vänner!